Glasögonorm
Glasögonormen, eller indisk kobra, är en kraftig giftorm som lever på hela den indiska subkontinenten. Den är känd för den stora skölden som den spänner ut när den känner sig hotad. Den är en av de fyra ormar som står för flest ormbett i Indien och Sri Lanka, så det är viktigt att kunna känna igen den.1

Så känner du igen den
- En ganska stor sköld, som den spänner ut när den känner sig hotad.1
- Många har ett mönster på baksidan av skölden: två runda, ögonliknande fläckar som förbinds av en böjd linje och ser ut som ett par glasögon.1
- Färgen varierar mycket. Undersidan kan vara grå, gul, ljusbrun, brun, rödaktig eller svart, och många vuxna har små ljusa och mörka prickar på fjällen på ovansidan.1
- Vuxna i södra Pakistan är ofta helt svarta på ovansidan, med ljus undersida.1
Förväxlas ofta med: Den orientaliska råttormen förväxlas ofta med glasögonormen, men den är mycket längre och kroppen ser mer räfflad ut. Monokelkobran har ett O-format mönster på baksidan av skölden, medan glasögonormen har ett mönster som liknar glasögon. Den kaspiska kobran kan förväxlas med den där de lever i samma områden i Pakistan och Afghanistan, men den är aldrig helt svart.1
Giftkraft
Giftet kommer ut genom gifttänderna eller tänderna när den biter.
Vad gör giftet när den biter eller sticker?
Giftet innehåller främst ett kraftigt neurotoxin, som angriper nerverna, och ett kardiotoxin, som skadar hjärtat. Neurotoxinet förlamar musklerna, och svåra bett kan leda till andningssvikt eller hjärtstopp. Symtomen kan komma mellan 15 minuter och två timmar efter bettet. Tidiga tecken är svår smärta på bettstället och svullnad som sprider sig uppåt i armen eller benet, och sedan blir huden mörk och får blåsor. Huvudvärk, illamående, kräkningar, yrsel och dåsighet förekommer också.1
Hur farlig är den för människor?
Fara för människor: DödligEtt av de farligaste djuren i världen.Den orsakar många ormbett och de flesta fallen av ormbett i Bangladesh. I en studie dog ungefär 20 till 30 % av dem som blev bitna och inte fick behandling. I en annan studie av patienter som snabbt fick vård var siffran 9 %. Mängden gift som sprutas in varierar från bett till bett.1
Goda nyheter: läkare har en medicin (motgift) eller en behandling för det här.1
Vad gör den när den är rädd?
När den känner sig hotad spänner den ut sin stora sköld.1
Om den biter
- Snabb vård och motgift minskar antalet dödsfall efter bett av den här ormen. Polyvalent serum, ett motgift som verkar mot flera ormarter, finns för att behandla de här betten.1
- Håll personen stilla och lugn, ta av ringar och sådant som sitter åt och ta dig snabbt till ett sjukhus: motgift är behandlingen.
Ring alltid ditt larmnummer först (112, 000, 911). Det här är allmänna råd om första hjälpen, inte medicinsk rådgivning. Första hjälpen, grunderna
Håll dig säker
- Rör aldrig, fånga aldrig och reta aldrig ett vilt djur, inte ens ett litet, och inte ens om det ser ut att sova eller vara dött.
- Håll avstånd. Om du möter en, var lugn, backa långsamt och låt den gå sin väg.
- Om en biter dig: var lugn, håll dig stilla, ring ditt larmnummer (112, 000, 911) eller ta dig snabbt till ett sjukhus. Kom ihåg hur den såg ut, ett foto hjälper.
Den är inte ute efter dig. Den använder sitt gift för att fånga mat eller skydda sig, och den gömmer sig mycket hellre. Mer om hur du håller dig säker
Hur stor är den?
Hur lång är den?
lika lång som 4 huskatter från nos till svans
lika lång som 12 bananer på rad
skulle kunna springa 100 meter på 46 sekunder (den snabbaste människan behöver 9,6)Hur stor är Glasögonorm jämfört med DIG?
Bara matematik i din webbläsare. Inget sparas eller skickas någonstans.
Hur snabb är den?
Fakta
I Indien används giftet som berusningsmedel. Ormtjusare har fått betalt för att låta sina ormar bita, och effekterna är bland annat medvetslöshet, eufori och dåsighet.1
Ungarna klarar sig själva från födseln och har fullt fungerande giftkörtlar, så även unga ormar kan spruta in gift.1
Den är vördad i den hinduiska mytologin och kulturen och syns ofta hos ormtjusare.1
Den är skyddad enligt den indiska viltskyddslagen (Wildlife Protection Act, 1972).1
Var fakta kommer ifrån
- Indian cobra (Wikipedia (CC BY-SA 4.0))
- Naja naja (iNaturalist): namn och klassificering.
- Venom Wiki: farlighetsnivån, den typiska storleken och den gissade hastigheten är våra egna. Se hur vi räknar fram dem: Så bedömer vi faran.
Alla fakta på den här sidan har en siffra som visar var de kommer ifrån. Om vi har fått något fel, förlåt, vi är djurfans, inte en vetenskaplig tidskrift. Berätta för oss på [email protected] så rättar vi det.
Bett

