Kokoe poison frog
Gift i hudenÄter: InsekterPassivt giftig, inte aktivt giftigThe Kokoe poison frog is a small, brightly striped frog that lives on the forest floor of western Colombia. It is one of the most poisonous frogs in the world. Its skin holds a toxin that can be deadly, so it should never be handled.1

Så känner du igen den
- Black back, sometimes with orange patches.1
- Green, yellow, orange or brownish gold stripes along each side of the body.1
- Black belly with blue or green dots.1
- The smallest of the poison dart frogs in its genus, Phyllobates.1
- Two forms exist: a smaller form with large stripes and a larger form with small stripes.1
Giftkraft
Huden är giftig. Den är farlig att röra vid, slicka på eller äta.
Vad gör giftet om man rör vid eller äter den?
This frog is poisonous rather than venomous, because its toxin is held in its skin and does not come from a bite or sting. The toxin, batrachotoxin, is a steroidal alkaloid. It keeps the sodium channels in nerve and muscle cells permanently open, which stops the cells from resetting. The result is paralysis, and often death, as affected muscles stay locked in a contracted state.1
Hur farlig är den för människor?
Fara för människor: Mycket farligDen kan döda en person som inte får behandling.Wild frogs are extremely deadly to humans, and the toxin can be fatal in doses as small as 100 μg. Frogs raised in captivity are generally non-toxic.1
Vad gör den när den är rädd?
It releases its toxin from skin glands only when under stress.1
Om någon har rört vid eller ätit den
- Om någon har rört vid en: tvätta händerna noga och rör inte ögonen eller munnen. Om ett barn eller husdjur har slickat på eller ätit en: ring Giftinformationscentralen eller ditt larmnummer.
Ring alltid ditt larmnummer först (112, 000, 911). Det här är allmänna råd om första hjälpen, inte medicinsk rådgivning. Första hjälpen, grunderna
Håll dig säker
- Rör aldrig, fånga aldrig och reta aldrig ett vilt djur, inte ens ett litet, och inte ens om det ser ut att sova eller vara dött.
- Håll avstånd. Om du möter en, var lugn, backa långsamt och låt den gå sin väg.
- Om du har rört vid eller ätit den: gnugga inte ögonen eller munnen, tvätta händerna och sök vård.
Den är inte ute efter dig. Giftet finns bara där för att ingen ska äta upp den. Mer om hur du håller dig säker
Hur stor är den?
Hur lång är den?
ungefär lika lång som ett gem
skulle kunna springa 100 meter på 100 sekunder (den snabbaste människan behöver 9,6)Hur stor är Kokoe poison frog jämfört med DIG?
Bara matematik i din webbläsare. Inget sparas eller skickas någonstans.
Hur snabb är den?
Fakta
It is known as the third most poisonous frog in the world.1
Indigenous peoples of Colombia have used its poison on hunting darts.1
Unlike many other dart frogs, males do not wrestle. Rivals face off and call loudly until one backs down.1
Its mating calls are a loud, bird-like whirring twitter, which can last up to 45 seconds.1
Unlike other Phyllobates species, it does not breed in coconut shells. It lays its eggs in narrow tubes on the ground instead.1
Myt eller sanning
Myt: All poison frogs make their own poison.
Sanning: These frogs probably do not make batrachotoxin themselves. They take it in from their diet of beetles, millipedes and flies, and from the leaf litter. That is why captive frogs are generally non-toxic.1
För giftexperter
- Vetenskapligt namn
- Phyllobates aurotaenia
- Grupp
- Pilgiftsgrodor, paddor och vattensalamandrar
- Familj
- Dendrobatidae2
- Ordning
- Anura
- Kontinenter
- Sydamerika
- Bebisar
- The female lays a clutch of eggs in leaf litter, averaging 15 to 20. After the eggs hatch, the male carries the tadpoles to slow-flowing water.1
- Hur det går för den i naturen
- Least Concern (IUCN), although its numbers and range are declining, mainly due to habitat loss1
- Fara för människor
- 4 / 5: Mycket farlig3
Var fakta kommer ifrån
- Phyllobates aurotaenia (Wikipedia (CC BY-SA 4.0))
- Phyllobates aurotaenia (iNaturalist): namn och klassificering.
- Venom Wiki: farlighetsnivån, den typiska storleken och den gissade hastigheten är våra egna. Se hur vi räknar fram dem: Så bedömer vi faran.
Alla fakta på den här sidan har en siffra som visar var de kommer ifrån. Om vi har fått något fel, förlåt, vi är djurfans, inte en vetenskaplig tidskrift. Berätta för oss på [email protected] så rättar vi det.


